söndag 1 november 2009

Lillys Lördag i bilder - 31 oktober

Jag vaknade med ett ryck denna lördagsmorgon eftersom det väsnades så dant i köket . Eftersom pappa fortfarande låg kvar i sängen antog jag att det var mamma som förde sådant liv. "Vad håller du på med?", frågade jag henne när våra vägar korsades. "Jag jobbar på mina husmorskunskaper", svarade hon.


Efter att hon jobbat klart sniffade hon mig i nacken och konstaterade att jag luktade illa. Det vart till och bada lite. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det där med att bada, men lite roligt är det. Ibland. Men bara ibland.


Sen åkte pappa till Nynäshamn för att springa av sig lite på bandyplanen, så jag och mamma hängde lite tillsammans hemma. Eller, jag hängde själv i hoppgungan, där får ingen mamma plats faktiskt.


När pappa kom hem igen började de bråka med mig. Av med kläder, på med kläder, av med blöja, på med blöja. Till råga på allt ritade de det något i ansiktet på mig. Sen skrattade de högt, de taskmörtarna.


Tydligen hade den här spökhelgen kommit, och vi skulle åka iväg hem till morbror Magnus och mina kussar, Adam och Ludvig. Innan vi åkte stannade vi och köpte vad mamma kallade för "proviant". Jag vet inte exakt vad det var, men mamma såg väldigt nöjd ut när hon kom ut ifrån affären.


Moster Maritha och Peter var också på plats!


Jag blev så glad av att träffa alla att jag liksom somnade mitt i alltihopa. Mamma konstaterade att jag blivit så stor att jag snart inte får plats i min åkkorg. "Klanka ner på någon i din egen storlek", muttrade jag åt henne när jag vaknade.


Eftersom det var spökhelg var vi beredda. Om någon ringde på dörren så skulle vi skrämmas.


Mamma övade på sin skämselmin. "Borsta tänderna", sa jag åt henne. "Det ingår i det läskiga", svarade hon.


Sen spelades det Rappakalja, och nog rappades det allt. Jag lärde mig massor med nya ord. Bögjapan, Onaniparad och Pungkulor var några av mina favoriter.


Klockan ett stoppade pappa in mig i sin jacka och sa att vi skulle åka hem. Bra, tänkte jag, det var ett tag sedan jag vädrade lungorna nu. Tur att skrikbilen stod parkerad runt hörnet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar