M som i mat

Lilly har ju uppnått den mycket höga åldern av 4 månader, och enligt dagens bebisregler är det då fritt fram att införa smakportioner. Hon har vid ett par tillfällen fått smaka på potatis, och jag måste säga att det har gått bättre än vad jag trodde det skulle gå. Själva utfodringen brukar gå till ungefär så här:

Lilly får in lite potatis i munnen, gör en äckelgrimars, känner efter och inser att det inte var så pjåkigt och slänger sig efter skeden för att få mer. Denna procedur upprepas inför varje sked mat, så hon hinner glömma bort att hon faktiskt tyckte om det tills hon får in nästa omgång i munnen.

Finn ett fel

Suck...

Här om dagen kände jag hur livet återvände till Solgård och hur förkylningarna tackade för sig. Men det var visst bara en tillfällighet, för nu sitter jag här och tuggar Ipren igen. Det är inte förkylningen i sig som stör mig, utan det jobbiga kommer i form av allt jag inte kan göra. Jag kan inte gå en promenad, jag orkar inte genomför alla mina projekt jag har planerat, jag kan inte åka iväg och vara social utan att riskera smittspridning och jag kan inte njuta av att göra ingenting. Tristess. Jag hatar tristess.

Jag hoppas att lilla madame får behålla hälsan denna omgång. Än så länge verkar det inte vara något större fel på henne, hon ligger på sin filt och utövar antingen armhävningar eller rumplyft. Jag väntar med spänning på att hon ska lyckas med båda samtidigt.

Det finns bara en sak att göra nu, och det är att tycka synd om sig själv och överkonsumera. Julmust, skräpmat och allt tuggbart. För aptiten, den är det minsann inget förkylningsfel på. Nej Gud bevare mig väl att den skulle få sig en snyting.

Lilly har en...

Lilly har en märklig förmåga att förflytta sig när jag vänder ryggen till. Idag lade jag ner henne på sin filt, omringad av ett stort antal leksaker i alla världens färger och former. Jag gick ut i köket, stoppade in något i diskmaskinen och återvände ut till vardagsrummet. Då har hon helt magiskt vridit sig och ligger och tittar på TV istället. Jaha. Snart så kryper hon väl fram till tv-bänken, startar playstationet, ställer sig upp, roffar åt sig en handkontroll och river av en fotbollsmatch. Skulle inte förvåna mig ett dugg.

Statusuppdatering

Namn: Lilly Maritha Andersson

Ålder: 4 månader + 1 dag

Längd: 68 cm

Vikt: 8 410 g

Huvudomfång: 42,8 cm

Gillar att: äta, rulla runt, stoppa saker i munnen, sprattla, upptäcka världen och jollra

Smeknamn: Lilla Fröken, Kärleksbebisen, Pruttan, Lilla Gumman, Älsklingen, (Hej)

Tjolahopp!

Idag bröt äntligen jag och Lilly vår snoriga inomhusvistelse och träffade mammagruppen. Det vart en lång och skön promenad, samt en lunch på Alfreds. Vi känner båda hur de envisa förkylningarna vi släpat runt på liksom runnit av oss. Några snorkråkor dröjer sig kvar, men vi ignorerar dom än så länge.

Dagens stora händelse och premiär skedde dock några timmar senare när pappa äntligen fixat fram en krok. Det var dags att för hoppgungan! Trots att Lilly helt klart är ett genibarn och redo att antas i Mensa, förstod hon inte riktigt hur den användes på bästa hoppsätt. Hon vart nog lite konfunderad över vart hon hamnat, men verkade trivas rätt så bra i den i alla fall!

Gör din egen Lillypumpa - sex enkla steg

Steg 1: köp en pumpa och släpa hem den.

Steg 2: skär bort ett lock och gröp ur geggamojjan i pumpan.

Steg 3: lek lite med Lilly -- the real deal.


Steg 4: rita ut det du ska skära bort.


Steg 5: gå lös med kniven. Akta barnet brevid dig.

Steg 6: invänta mörkret och tänd din alldeles egen Lillypumpa!

Mamma...

"Mamma... nu har jag tänkt igen."


"Jag har verkligen legat och grubblat, pillat mig i naveln och funderat. Och nu har jag kommit fram till något viktigt."


"Jag har ju hört rykten förstår du. Om att det är spökdags. Och jag vill ju inte vara sämre än någon annan typ."

"Mamma, jag vill ha en egen LILLYPUMPA. En fin, orange pumpa som det står mitt namn på. Och den ska vara glad. Så här glad. Okej?".

"Snälla mamma".

Söndagsgrillning!

Min och Lillys mammagrupp är ju egentligen en föräldragrupp, och eftersom tiden inte har förstått att den kör över hastighetsgränsen så närmar sig dagen då gruppen förhoppningsvis förvandlas till en pappagrupp.

Då vi mammor trivs väldigt bra tillsammans tyckte vi att det var läge att introducera fäderna för varandra, så vi planerade in en söndagsgrillning ute på Sundby Gård. Och det vet ju vem som helst, att vägen till en mans hjärta går genom mat (?), så samtliga pappor dök upp! Vädret var väl kanske inte det bästa, men vi var glada ändå!

Lillys Lördag i bilder - 24 oktober

Jag började min lördag med att stirra mamma djupt i ögonen. Jag försökte avgöra om det skulle hända något spännande idag. Men mamma bara ruskade på huvudet och svarade att även om jag nästan är friskförklarad, så skulle vi inte ut och förvärra situationen. Jag suckade. Jahapp.

Pappa däremot, honom var det inget förkylningsfel på, så han tog sina speciella tärningar och flydde snorfältet. Jag fick en flygande puss farväl innan han gick.

Så precis när jag fruktade att jag och mamma skulle sitta inne själva en hel lördag dök MORMOR upp! Hon hade med sig de vackraste strumporna jag någonsin skådat. Passade bra gjorde dom också. Jag försökte äta mina fötter ett flertal gånger, men det ville sig inte riktigt.


Mamma och mormor grejjade med mina kläder. Sådant som var för smått stoppades ner i påsar, och nya kläder plockades fram. Jag provade på modellyrket och kröp ner i en alldeles för stor overall. Kläder ska ju vara bekväma... eller?

När mormor åkt hem dök pappa upp igen. Mamma lagade till en riktig lördagsgormetmiddag. Pyttipanna. Hon muttrade något om att man det viktigaste är att bli mätt. Jag kände att det var tur att hon hade sin julmust, annars vete katten hur det hade gått.

Efter den förträffliga middagen fick jag min pyjamas och en blöja. Mamma och pappa tittade på the dark knigt. Jag skötte mig hyfsat, men det var ENBART för att jag planerade att sömnvägra sen. Hohohoho. Lite kul måste man ju ha när det är helg.

//L

Om att ärva

Det känns bra att veta att Lilly har fått ärva några av mina bättre egenskaper. Exempelvis kan man redan nu se hur mycket hon bara ääääälskar den förnäma drycken julmust. Hon vart så till sig när hon såg flaskan att inget annat kunde få hennes uppmärksamhet, och hon gjorde sitt yttersta för att få av korken. Tur att moster var hemma hos oss och kunde hålla uppsikt över julmustkärlekskalaset.

Unbreakable not

Jag har i smyg gått och hoppats på att Lilly ska vara som Bruce Willis i filmen unbreakable. I filmen visar det sig att han är oförstörbar och att han aldrig har varit sjuk en dag i sitt liv. Sen tänkte jag såklart att Lilly skulle vara snäppet bättre än Bruce, och inte ha någon svaghet what so ever.

Men, jag hade fel. Nu ligger lilla kärleksbebisen och snorar och hostar i famnen på mig. I nästan fyra månader fick jag behålla min tro på superbebisen. Tack och lov har hon ingen feber ännu. Kanske kan hon bli bebisen som aldrig fick feber?

Jag börjar förstå att mamma alltid menat allvar när hon sagt att hon önskar att hon kunde vara sjuk i vårt ställe. Att hon kunde ta det onda, rida ut stormen. Jag hade med glädje tagit Lillys snorkråkor och hostningar. Utan att blinka.

Wiiiiiii!

När jag och Lilly återhämtat oss ifrån fladdermuschocken upptäckte vi ju till vår stora glädje att Partybussen anlänt till Gnesta. Och när Partybussen är i stan, ja då är det ju fest. Oavsett vilken veckodag det må vara.


Lilly gosar lite med fladdermusens stolta ägare, Lars.


Efter allt gosandes var avklarat intogs middag. Med lite älg i magen var alla sedan redo för kvällens aktivitet. Nintendo Wii Fit plockades fram och jävlar annaman grävdes upp. Nu jäklar skulle vi bli slimmade.


Mickes tävlingsinstinkter ligger ju inte så djupt begravna, så han körde hårt. Sent innan han gick och lade sig lyckades han plocka ett rekord i fotbollsnickar. Detta firades med ett segervarv runt Partybussen endast iförd kalsonger. Att tillägga är att karln var spiknykter.


Min taskiga balans arbetade inte till min fördel under spelets gång. Men roligt var det i alla fall.


Finbesöket hade ett antal timmars timmars träning bakom sig, så i många grenar var vi helt klart chanslösa. Lars demonstrerade hur grenen Hoola Hoop utövas på bästa sätt.


I morse var vi alla lite trötta. Lilly hängde lite i sin fina stol hon fått av mormor och morfar. Och läste den så JÄVLA BRAIGA BOKEN såklart.

The evil bat from Tivoli

När jag och Lilly anlände till Gnesta denna dimmiga oktobersmorgon (typ), möttes vi av en så ondskefull syn att vi vart alldeles skakis i byxorna.



Snart förstod vi att det var Lars och Monica som börjat ladda inför Halloween, och att det inte flyttat in en argsint fladdermus hos mormor och morfar.

Pappa,

Jag har bajsat nu.

/Lilly

Mission possible

Igår trotsade vi alla shoppinggalna stockholmare och gav oss in på IKEA. Vårt mål var att säkra en stol till Lilly. Vi har ju insett att vi faktiskt måste avsluta får fina tradition av att äta frukost, lunch och middag i soffan, och förpassa oss till köksbordet i stället.

Lilly var som tur väldigt fascinerade av IKEA och dess myller av människor. Hon satt snällt och lungt i vagnen hela tiden. Duktig bebbe.


Jag och Micke har en oskriven regel när det kommer till IKEA-inköp. Den slår ALDRIG fel, utan levs upp till varje gång vi sätter foten innanför svängdörrarna. Den lyder:

"Åk till IKEA med intentionen att köpa något billigt. Glöm bort detta direkt vid påbörjad shopping och köp något dyrt istället".

Sagt och gjort, istället för en billig, fullt funktionabel barnstol, hittade vi givetvis en cool stol. Vi testade till och med i affären, och visst. Lilly passade jättebra i just den stolen.


Jag försökte få henne att titta in i kameran, men boken är ju bara så JÄVLA BRA!!!

HA HA HA

Jag har i flera dagar hävdat att Micke inte sätter fast blöjan ordentligt. Hans motsvar har varit att han inte vill att den ska sitta för hårt så hon får "blöjskav".

Nu har Lilly kissat ner hela sin pappa för att blöjan inte satt som den skulle. Jag älskar när saker bevisar sig själv, utan att jag behöver lägga mig i.

Lillys Lördag i bilder - 17 oktober

När jag slog upp ögonen denna lördag var det fullt drag hemma. Pappa for runt som en virrpanna och letade efter några mycket viktiga papper. Och tärningar. Vart är tärningarna?

Det visade sig att pappas rollspelskompisar var där. Dom skrattade och hade lika roligt som sist. Jag fick vara med lite, men mest hängde jag med mamma, surfade eller chillade i babygymmet.


Sen for pappsen i väg och spelade innebandy. Mamma meddelade att vi var tvungna att snygga till oss lite för att vi skulle åka till moster sen. Såklart höll jag med. Man är ju faktiskt tjej. En Pretty WomanBaby.

När pappa äntligen kom tillbaka sattes jag i helvetesstolen. Men jag var så positivt inställd till kvällen att jag höll god min hela vägen till Södertälje. Jag sov till och med lite på slutet. Man är ju en snäll bebbe. Heeeehe.

När vi kom fram till moster upptäckte jag att det var fullt hus där. Jonna, Liam, Elisabeth och Daniel väntade på oss. Pappa vart också helt till sig och började genast att leka. Han är min stora kärlek han. Jag längtar tills jag kan leka på samma sätt.

De vuxna spelade spel en stor del av kvällen. Vid några tillfällen trodde jag att mamma höll på att kvävas av skratt. Jag undrade om hon hade druckit vin? Hon påstod att hon var hög på socker. Ye ye.

Nu hälsar mamma att hon har försökt att föra över fler bilder i flera timmar, men blogspot alternativt vår äckellina kan köra upp något stort i röven, för det FUNKAR INTE!!!

/L