Trevliga tisdagen

Jag knaprar en korvknäckemacka medans Lilly ligger däckad bredvid mig i soffan. Dagens häng med Elin, Sofia, Ture, Dennis och Lillebrorsan i Sjöstan tog nog knäcken på det lilla livet.

Nu - mer kaffe till tant!

/U

Sköna söndag

La familia har förgyllt vår söndag. Det har förvisso harklats en del och ett okänt antal ipren har förtärts, men inställningen "hellre harkliga tillsammans än ensamma" gör den förkylda situationen lite roligare. Mellan morfarsfix, bullbak och pizzabestyr spenderade vi den mesta tiden med att längta efter Maritha och Peters BEBIS!!!

/U

Let's eat

Lilly och Pappa trotsar vintern och hänger vid grillen medan jag och Björn utforskar teknikens värld. Eller, försöker äta upp den snarare sagt. En fin avrundning på en härlig dag.

/U

Syster Lilly

Björn är lite krasslig och en liten feberknäpp härjar i tjockiskroppen. För att lindra hans besvär har hans mamma stoppat upp små alvedonsuppar i rumpan, och likt vilken doktor som helst så assisterades hon av en liten syrra. Den nyfikna systern konstaterade sakenligt att alvedonen "var borta", men tyckte sen lite synd om sin lillebrorsa och krävde att doktorn skulle "ta ut den igen". Ja, hon är inte riktigt färdigutbildad ännu.

/U

Bra i teorin

Efter dagens lekdejt med Elin, Alfred och Dennis planerade jag att ladda om batterierna och inleda operation "storhandla, vika tvätt, betala räkningar och budgetera för februari månad". Någon måste dock vara fel med laddaren för garderoberna ekar tomma, i kylskåpet finns inget krubb och pengarna sitter säkert kvar på kontot.

I morgon - ny dag, nya tag.

/U

På banan igen

I lördags firade vi att Sofia, en av mina absolut äldsta vänner (höhö), nu upplever sin trettionde vinter. I söndags moffade vi en pizza med Maritha och Peter och sen, sen bröt hostan ifrån helvetet ut hos Lilly. Om det är något jag avskyr så är det sjuka barn. Dels är det fruktansvärt synd om det sjuka barnet, och sen är det fruktansvärt synd om mamman till barnet. Extra jobbigt blir det när mamman lider av någon slags bokstavskombination och behöver utsättas för socialt sällskap eller annan underhållning varje dag och nu inte får lämna huset för att det sjuka barnet behöver vila. Nåja, vi vilade hemma HELA dagen i måndags och sen vilade vi hemma hos mormor och morfar i tisdags och idag är nog bacillerna bortskrämda. Vi firade segern över hostan med att träffa moster och mormor på stan ett par timmar idag. Shopping med en tvååring är doch inte det samma som shopping utan en tvååring...

Liten Björnklump fyllde för övrigt sex månader igår. Dagen firades med en sexmånaderskontroll och en mvg-stämpel på blöjan. När doktorn frågade om han hade vänt på sig ännu kontrade jag snabbt med att han ju sitter himla bra. Eh. 71,5 cm lång och ca 9 700 gram var förövrigt matchmåtten.

NU - panikstädning innan bndmororna dyker upp!

/U

Life is good

Jag är fortfarande lite småbakis efter den senaste tidens "festande". Trött och seg och lite IQ-befriad. Jag vet inte om jag och Micke tillfälligt glömde bort att vi hade två små kottar och ett småbarnsliv på halsen när vi planerade in fyra tillställningar inom loppet av en månad, men det är bara att konstatera att man inte är i samma partyvigör som "livet innan liten".

Annars känns det fint just nu. I veckan har vi återinfört vardagen på allvar, en mycket trevlig vardag måste jag medge. Vi har lekt med mammagruppen och grannarna, skrotat i Gnesta en hel dag, fått reserapport från Palestina av en kollega, snosat på Hedvig, träffat Sara och Frida och bara haft det väldigt gött. Och snart inleds det härligast hänget på länge - Maritha jobbade nämligen sin sista dag i fredags. TACK GUD! Här ska vardagsmysas utav bara satan i gatan innan hon ska in i den beryktate babybubblan.

Nu - kaffe till tant.

/U

Testing testing

Pippi Lilly sitter i soffan och tuggar frukostmacka tillsammans med Pippi Långstrump på läsplattan. Björn sover sin förmiddagslur och jag håller som bäst på att testköra min nya kaffeapparat som jag fick i födelsedagspresent av tjocka släkten. Klockan är halv elva och jag är inne på min tredje kaffekapsel. Klockan ett ska jag och barnen infinna oss hos vår kära mammagruppskompis Therese, som också har en kaffemaskin, vilket får mig att redan nu be om ursäkt till min arma mage. MEN, är det testdag så är det.

/U

Mot framtiden

Här om dagen passerade undertecknad 30-års gränsen och lämnar därmed 20-talet bakom mig. Lite darriga ångestnerver till trots så konstaterar jag att det faktiskt är helt okej. Jag och min fina make har samtalat (som man gör nu för tiden) och konstaterar att vi ser fram emot den tid som ligger framför oss. Vi ser fram emot att se våra barn växa upp, vi ser fram emot att skapa en ny tillvaro och vi ser fram emot att bygga upp vår familj. Så, future, BRING IT ON, jag är redo. Ska bara köpa lite anti wrinkle creme så är saken klappat och klart.

Skickar också ett stort tack till alla firare som kom igår och till alla firare som firade i tanken på annat håll. Livet som 30 + är definitivt ännu bättre eftersom ni är en del av det.

/U

Konceptet "grötfrukost"...

...är definitivt en mycket mer kladdig historia med två barn än ett.

/U

Min pappa och jag

BL har softat med sin far idag medans jag levde onsdagsloppan HELT SOLO med Sara och Carro. Flera veckors frånvaro krävde flera timmars social uppdatering. Strålande pappainsats till trots så saknade nog liten Björnklump sin mamma och nu väntar viss plåstereffekt.

/U

For the fucking record

Idag har jag lyckats med att ratta en barnvagn och en överfull kundvagn genom Ö&B, underhålla två killingar på McDonalds, undvika att handla "MAMAMAMAMA LILLY VILL HA DOODIS" på Rusta, svettats genom Ica Maxi med en sur Björn på armen och en överlastad kundvagn som liksom bara VILLE svänga åt vänster som en räv med hjärntumör i ett fast grepp i den andra. Och sen har jag fanimej packat in allt i huset också. Och städat köket.

Vem har sagt att det inte går att handla och städa med barn, va va va? Ja. Nu ska jag och mitt magsår gå och lägga oss. Natti natti.

/U

Swoosh

Dagarna flyger förbi i ett huj. Vi har hängt i Gnesta, lunchat med familjen Cederfeldt, checkat läget hos Mickes mamma i Skogås, tillverkat arton tusen pärlhalsband, shoppat lite bräder till det oinredda rummet, fixat middag åt våra renoverande grannar, glott på ex antal filmer tillsammans med Robban, Sofia och Suzan, polat lite med Maritha och Peter och försökt att få ut det mesta av julledighetens efterskalv.

Idag var det tillbaka till verkligheten som stod på schemat. Micke tog pendeln till jobbet och jag och kidzen tog k o m b i n till huddinge för lite mammagruppshäng, utelek i minusgrader, barnupptining på biblan och lillklumpsavstämning på bvc. Cirkus 9 300 gram tung, 70.5 centimeter lång nyvaccinerad björnunge sover just nu djupt i sitt nattide i sovrummet. Lilly, som fick vara med under besprutningen, berättade med stor inlevelse för sin arbetande fader om när "lillebrorsan" fick spruta i benet och blev ledsen. Hon är verkligen härlig att hänga med, min fina fantastiska tjej.

Nu blir det soffkrasch och möjligen ett dexteravsnitt innan hjärnkontoret stänger för dagen.

/U

Yes mam

Klockan är 12 på natten och en nyvaken Lilly har precis övertalat sin pappa att de ska gå ut och åka pulka. Någon är hårt hårt lindad runt någons lilla lilla finger.

/U

Om en bilaffär

Så, gammelbilen skulle alltså väck. Gammelbilen med en miljon fel som skulle kosta en miljon att laga. Typ. Utan större förhoppning om försäljning lades kärran således ut på blocket en tisdagskväll. Klockan elva samma tisdagkväll började terrorn. Telefonterrorn. "JAG MÅSTE KÖPA DIN BIL, KAN JAG KOMMA IKVÄLL????"-terrorn. Micke fick plocka fram sin inre bilförsäljare och priset på fordonet steg från 5 000 till 10 000 under loppet av en timme och annonsen fick illa kvickt plockas bort. Några, lite extra "smarta" personer, hade till och med hittat nummret till bilens rättmätige ägare, alias min mamma, och utövade lite kvällsterror på henne också.

Nåja, forden fick en köpare och vi fick sova. Dagen efter skulle den inspekteras och betalas och vi skulle fira med lite shopping. Onsdagen kom och hann nästan passera innan två filurer tillslut dök upp för att undersöka sitt klipp. Priset prutades och papperna skulle slutligen signeras innan vi skulle få vinka adjö till vår skruttiga trotjänare. Ett litet drama skulle dock först utspelas innan det senariot skulle bli till verklighet. Micke anade nämligen helt plötsligt lite oråd i luften och bad om att få dubbelkolla legitimationen på den finsktalande pöjkvaskern. Men körkortet, det stod ICKE att finna. Händer fumlade, fickor tömdes, finska ord utbyttes. Långsamt kröp sanningen fram att namnet på pappret, det tillhörde någon annan. Micke plockade fram sin inre turk, gestikulerade vilt och menade att "han minsann släppt in dem i SITT HUS, till sina BARN (pekade på Sofia) och att han var LAAAACK". Den nyblivne turkens fru rullade barnet som sov i vagnen till säkerhet just in case. Den andra, något äldre unga mannen, fick smått panik, halade fram sitt id kort och bönade och bad om att få köpa bilen. Siffror dubbelkollas, arga blickar kastades och några fniss kvävdes innan bilen slutligen blev såld.

Spänning i vardagen kallas det visst för. Jag ser redan fram emot kommande bilaffärer.

/U

Bra start

Jag och Micke inledde året med en bio. På tu man hand. Det var en bra start på 2012 och vi skickar många tack till mormor som tog sig an björnkorven och till Sofia och Robert som hängde lite extra mycket med Lilly. Ni gjorde en god insats för äktenskapet. Pöss!

/U

2011

2011. Hur sammanfattar man ett helt år egentligen? Lilly skolades in på dagis i januari, graviddimman tätnade under våren, den lilla tösen började att PRATA, Micke lärde sig hur man anlägger en gräsmatta, all form av semestrande fick ställas in för att vår älskade Björn damp ner i familjen - en fantastisk liten pojke med en jäkla massa hår och en jäkla massa gos i kroppen och vi fick lära oss hur man gör med två kidz. Sen vart det höst och hemmaliv och träffa vänner och hänga på öppna förskolan. Vi vart äntligen med kombi och ytterligare ett litet banklån. Året avrundades med dop, julfirande, nyårsfirande och analkande 30 års galej.

Runt omkring oss har det varit tre härliga bröllop, Carro fick sin Andreas, Magnus fick sin Anna och Elisabeth och Danne knöt ihop säcken. Ett gäng härliga barn har satts till världen, Hedvig, Vincent, Gry, Dennis, Harry, Kajsa, Oskar, Alexander, (Jonathan var på håret), Ture och Edvin. Min fina syster och hennes Peter meddelade dessutom att en till är på väg, att jag ska bli moster. Mamma tog ut sin pension och övertalade pappa att köpa en kamin och eldade som om det vore vargavinter. Fast vintern har inte riktigt kommit ännu, ute faller regnet och inte snön. Ja. Sen har det förstås hänt en herrans massa mer saker som inte nämns just nu och just här, men som var varit lika fina för det. Och en herrans massa krig och skit och saker runt om i omvärlden som inte varit lika fina och som av den anledningen inte nämns just här och just nu.

Nu ser i alla fall jag fram emot 2012, och framför allt fram den 8 februari då jag ska bli moster och våren då jag och Maritha ska vara mammalediga tillsammans.

Nyårfest var det ja. På pappret skulle vi bli 17 vuxna och ett ganska stort gäng ungar, men förkylningar och annat otrevligt reducerade skaran till cirkus 10 vuxna, Lilly och Lillklumpen. Men, skam den som ger sig, vi firade in det nya året med femkamp, sjukt mycket god mat, otaliga pingismatcher och fyrverkerier!

Nu väntar sockerutmaningen 7 svåra år, eller snarare sagt 7 svåra veckor. Det påstås så vackert att det tar 7 veckor att ändra ett beteende och just nu är mitt sockerberoende så svårt att något drastiskt måste tas till. Sju sockerfria veckor borde vara genomförbart. I teorin.

Vi avrundar denna långa text med ett hederligt GOTT NYTT ÅR!

/U

Slödagarnas slödag

.