Vårt nya hjärta

Den 28 september går vi från fyra i familjen till fem. Från två fina barn till tre vackra ungar. Om allt går vägen. Enligt CUB ser det lovande ut. Enligt Micke ser det ut som en pojke. Time will tell.

/U

Vi har bara varandra

I fredags, straxt efter lunch, ringde min mobiltelefon. Björn hade spytt ner hela sig själv och lite till och jag fick rycka ut till förskolan för att hämta hem min lilla sjukling. För mitt inre föreställde jag mig en helg kantad av kletiga lakan, upptagna tvättmaskiner och hängiga familjemedlemmar. Men icke. Björn var glad som en liten magsjuk lärka och åkte med glädje hem från förskolan för att omedelbart praktisera sin stora hobby - snickeriverksamhet. Givetvis ville ingen vettig människa träffa familjen "kanskegerermagsjuka", så resten av helgen fick vi spendera i varandras goda sällskap. Vi tittade på 101 dalmatiner under vårt traditionella "filmochchipsstjärnor"-fredagsmys, blåste sjukt många såpbubblor, krubbade lördagsgodis, bröt oss in i vår husvagn som gått i baklås, handlade galonbyxor till Lilly, gick på bamsegympa (Björns gymnastikpremiär), skurade golvet, skjutsade Lilly till sin polare Marcus och åt en något rörig familjemiddag på O´learys.

Trots överhängade hot om magsjuka så var helgen sådär mysig och rörig som den ska vara.

/U 

Han är min prins...

... den finaste prinsen som finns. Här om dagen fångade prinsen en mask, masken fick av någon underlig anledning tillstånd att åka med i bilen till IKEA, varpå masken under färden hemmåt försvann ur sin skål och nu lever loppan i den stökigaste bilen som står att finna. Eller så färdas den genom magen på Björn. Who knows.

/U

Om en liten speldjävul

Lilly älskar spel. Spel på läsplattan, spel på telefonen, spel på tv:n. Och, har det visat sig, klassiska brädspel. Vi har köpt ett enkelt litet brädspel som går ut på att slå en tärning och få in fyra olika djur i sitt stall. Slår man rött får man stå över och slår man grönt får man ta ett djur från en nervig familjemedlem och lägga tillbaka djuret i hagen. Det är ett mysigt litet spel som kan spelas av alla fyra medlemmarna i familjen.

Men för Lilly är det så mycket mer än bara ett spel. Det handlar om prestige, om att VINNA, om att hånskratta åt sin mamma och pappa när dom förlorar, om att skrika i falsett när det går bra, om att skrika i falsett när det går dåligt, om att göra en segerdans när man vinner, om puls, om spänning och om ren och skär vinnarglädje.

Oh, I wonder where she get's it from....

/U

Längtan efter våren och lillebror

Så har vi ännu en gång genomlevt vintern och nått mars månad. Förra året kändes våren oändligt långt borta i mars, men i år spirar hoppet om en tidig värmevåg. Snön är väck, rabatterna vaknar sakta till liv och husvagnen står på uppfarten och påminner om ljuvliga små sommarminnen.

Barnen har fått vara friska i ett par veckor och genast känns livet lite lättare igen. I lördags hängde vi med familjen Hjälm och familjen Andersson/Brodin och njöt (?) av hemmagjord peruanska mat och melodifestivalfinal. Vid ett tillfälle frågade jag Molly om hon visste vart lillebror var.  "Lilleboooooor" tjöt flickebarnet och drog genast upp tröjan på sin mor.

Lillebror, vi längtar nu.

/U