Här om dagen bad jag en stilla bön till Gud den allsmäktige. Jag bad om bajs. Om en lagom hårt bajs. Lillys bajs.
Jag vet inte om jag straffas för att ha tillbett Gud om en så futtig sak som bajs, men nu rinner bajset. Inte på ett bra sätt, utan på ett diarrésätt. Och hon spyr som en räv. Stackars underbara unge.
Jag kan inte skylla på boken inne på toan, så I BLAME IT ON GOD.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar