Jag har oerhörda problem med att förstå att Lilly har varit en pyttig liten minibaby, en okontaktbar sötbebis som inte ens förstod att händerna och fötterna som blicken slumpvis fastnade vid tillhörde henne. Hon utvecklas verkligen i en rasande fart, utan hänsyn till att vi inte hänger med. Ena dagen en tand, andra dagen några kryptag. Ena dagen nya vokaler, andra dagen ett nytt skratt. Hon är helt fantastisk, helt underbar och framför allt är hon vår. Vår Lilly. Vår kärleksbebis. Världens bästa.
14 september, 2009
10 januari, 2010
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar