Så var den tillbaka. Hostan. Den å så hatade hostan. Micke har hostat i tre veckor, Björn och Lilly turas om att motionera sina lungor och jag går runt och hostar i armvecket titt som tätt. Nåväl, det är väl bara acceptera vår nygamla följeslagare och hosta sig igenom vintern.
Ännu en helg har passerat. I fredags bjöd mormor och morfar på allahelgonahäng och båda stora och små packade in sig i det röda huset på långdansvägen. Inga och Stig, Kurt och Ulla-Stina, Maritha och Molly samt familjen host och frust åt kycklingsoppa, drack lite vin och firade livet.
I lördags följde MollyPolly och Maritha med till Tumba och sen spenderade vi resten av helgen i varandras sällskap, alltid lika mysigt. Barnen leker bättre och bättre och ibland får man små glimtar av hur framtiden för kusinerna kommer att se ut.
Nu - en ipren, halstablett och koffein till tant.
/U
Ja det var en mysig helg, och det är så fantastiskt med de där små glimtarna:)
SvaraRaderaKram!