I fredags sprang jag på Therese i mammagruppen och passade på att planera in vår sedvanliga måndagsträff. Då måste ju bara den här eländiga hostan som härgar i barnakropparna vara över tänkte optimistmamman. Tjo men tjena hej på dig mittbena, det var bara början på årets hostigaste helg. Som tur är har hostan stillat sig när vi har varit utomhus, - do not ask me why, så vi har passat på att njuta av vårvädret på dagarna och trasslat med hosteriet på nätterna. I lördags hjälpte vi till att ta hand om en björk som eldarnas furstinna (min mamma that is), vedklyvskungen (min pappa) och några tappra trotjänare fällt på hustomten. Jag antar att den låg illa till samma sekund som braskaminen fick grönt ljus av sotaren i höstas.Idag har familjen Lindbäck fixat och donat såsom bara husägare kan fixa och dona och vi riktigt LÄNGTAR efter att få sätta våra ogröna fingrar i trädgården och sätta vår prägel på den. Men först ska vi ta en tur till farbror doktor på vårdcentralen och kräva lite hostmedicin med drag i. Tjo!
/U
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar